Ja, nu är det över, Gaia är opererad och hemma igen. Tonsillerna var stora och fula, hon var röd långt ner i halsen så nog har hon haft det besvärligt allt, stackars lilla hund! Inte konstigt att hon matvägrat eller annars ätit dåligt!

Hoppas nu det ska rätta till sig när såret i halsen är läkt.

Hon verkar faktiskt må bättre nu än innan operationen trots sår i halsen fast trött är hon, en liten slagen hjälte.

Hon skötte sig bra hos veterinären, det ni! Lilla osäkra Gaia klarar det ändå!

Här en liten bild på den slagna hjälten:   Ha det gott där ute i kylan, själv ska jag äta finmat eftersom jag fyller år i dag!

Tack för alla fina goa grattisar!  

Stackars liten Gaia som inte mår bra! Antibiotikan hjälper inte så hon kracklar och spottar upp slem och vill absolut inte äta! Inget drömscenario precis med en hund som är för smal redan. I morgon blir det operation i alla fall, hoppas hon hämtar sig fort och blir sitt vanliga vilda jag igen. Nu ligger hon mest och sover, inget bus nästan alls gör hon och ute i kylan blir det tufft för henne med halsen. Usch!

Mysan mår bra i alla fall, alltid något att glädjas åt.

Nu väntar nattjobb, har tagit ledigt tisdagnatten då Gaia är nyopererad så jag kan ha lite koll.

I kväll ska jag på teater med dottern som bjuder mig på detta i födelsedagspresent! Det ska bli så trevligt, lite kultur är aldrig fel. Innan ska vi gå ut och äta middag på restaurang, kära syster och make följer med på middagen också.

Skönt att ha något trevligt att se fram emot nu när spårsäsongen ser helt rökt ut!  ( Villllll ha barmark, viiiiiiiiiiillllllllll spårträna!!!)

Mysan har nu fått vila i flera dagar och medicinerat med antiinflammatorisk medicin. Daglig massage och Back on Track verkar ha hjälpt henne, har inte sett någon hälta på några dagar. Mattes hjärta!   

Gaia är bättre också efter 3 dagar med antibiotika men hon hade några väldigt jobbiga dagar stackars liten! Inte ens massa bus i vårat hus var det och jobbigt med halsen! Det verkade som hon hade svårt att få luft också när hon låg ner så jag gav henne en dos kortison och dt underlättade, puh!!!

Nu har det börjat bli bus igen här hemma  , tänk att man kan bli så lycklig över att någon hittar på sattyg ena dagen för att bli galen en annan.

Också mattes hjärta förstås!

Idag har vi kört budföringar i skogen, ca 100 meter( utom fina Kringla som är så duktig redan och kan gå mycket längre). Alla vovar har skött sig bra och det är lite kul med Gaia som protesterar allt vad hon orkar när min hjälpförare går ut så man tror att hon aldrig kommer att springa tillbaka dit,  men.... se det gör hon och fort går det! Ja, nu med det obehagliga vita täcket ute så är det väl det som man får träna ett tag framöver. Ganska kul är det ju men spåret är ju lite mer jobb för min lilla vove ännu där man kan få ut en 700 m.-1 km spår.

Vita obehagliga täcket med 2 guldkorn på:

Det ger ju definitivt mer stimulans och mindre risk för uppätet hem   .

Lydnad går fint att träna på en affärsparkering, de stänger 19:00 men har fint upplyst och stor parkering så den blir välanvänd av oss under vintern.

Ha nu en trevlig helg och fram med ljusstakarna i fönstren så vår mörka del av världen blir lite upplyst!  

Idag har vi varit hos veterinären, hundarna och jag. Gaia för kontroll av hennes harklingar och stånkningar, Mysan för att hon ofta blir halt på vänster bakben.

Tankar fanns ju på att det går kennelhosta och att Gaia fått en släng av det men hon har ju inte direkt hostat och inte heller haft sina harklingar hela tiden utan mest i samband med mat och när hon sovit. Mysan har inte haft några symtom alls på kennelhosta och eftersom det smittar som en löpeld så verkade det ju konstigt.

Vi har ändå varit försiktiga med tanke på ev. smittrisk så vovarna har fått levt åtskillda från hundkompisar.

Jaha, vad sa då veterinären? Jo, stora halsmandlar   igen! Inget att spara på sa hon då Gaia nyligen var där för samma problem, fick antibiotika blev bättre men det tog sin tid och snart var det dags igen! Så nu blir det operation om en vecka!

När jag tittar i backspegeln så har hon nog haft jobbigt länge, hon har ju aldrig varit matglad, liten och tunn och vill inte gärna äta utom iskalla märgben. När hon ätit har det ofta kommit upp en del mat efter en stund men det har inte sett ut som det kommit ner i magsäcken utan det har nog fastnat på vägen vid de stora halsmandlarna. Stackars liten! Ska bli spännande att se om hennes relation till mat förändras men samtidigt har det ju blivit ett inlärt beteende.

Och Mysan då? Jo en inflammerad lårmuskel   som nu ska behandlas med Rimadyl. Lite massage och stretching lägger jag in också, sen har hon ju sitt back on track täcke som hon får fortsätta ha för att hålla muskeln varm.

Tränat lite har vi gjort trots vädergudar med dåligt humör och lite småkrassliga hundar. Lite lydnad, budföring och uppletande har det blivit. Få se om det blir chans att lägga några mer spår på den här sidan Nyår, hoppas kan man alltid!

Ha det gott och kör försiktigt!   

I går började Gaia hacka och krackla, såg inget i halsen men hon hade hållt på hela natten enligt kära dottern (jag var på jobbet). Från jag vaknade idag har hon inte harklat sig eller hostat alls. Undrar om hon hade något grässtrå i halsen som retade eller? Det går ju kennelhosta sägs det men det borde ju inte gå över så fort!

Ja, det är bara att avvakta och se hur natten blir (då jag förstås är på jobbet men dottern har lovat skicka sms om hur natten varit).

veckan som gått har ju bjudit på riktigt Novemberväder! Lusten att träna hund är ju inte lika stark då precis men har ändå lyckats köra flera lydnadspass som gått ganska fint och även laggt lite spår som gått kanonbra!

Mysan är ju suverän förstås med ålderns makt och sin rutin och Gaia kan nog bli minst lika bra! Spetsvinklar fixar hon plättlätt (just nu) och tekniska spår över lag har hon inga större problem med. Jag ska arrangera lite hundförledningar åt henne där tiden på förledningen är färsk för jag har märkt att hon gärna ska kolla upp då.

Förledningar i lika tid med spåret har gått bra hittills. Pinnarna markerar hon väldigt tydligt på sitt alldeles speciella sätt och nu kommer hon rusande med dom till mig också! Så var det inte från början då hon stod och stirrade på mig (eye???!!!) och sedan kastade apporten till mig sötnosen.

Nu vankas kalops till middag med hela familjen, ska bli så gott!

Sedan är det dags för nattjobb men sedan väntar ledig vecka!

Ha det gott!  

Stäng dörren!!!! Det är vad man ska minnas framför allt när det börjar brinna någonstans! Jag har idag varit på brandutbildning på mitt jobb och sett filmer, släckt småbrasor och fiktiv människa. Det alla gör är ju oftast att larma, 112... det brinner!!!! Men, det tar ju en stund innan räddarna i röda bilarna är på plats!

Är det en liten brasa och tillgång finns till brandsläckare så är det ju aldrig fel att prova med ett släckningsförsök! Så klart är det ju alltid prioriterat att rädda liv om det är möjligt men om man glömmer stänga dörren till brandhärden så går det fort! På bara några minuter är det rökfyllt och livsfarligt så kom nu ihåg det alla! Stäng dörren!

Hundarna fick snällt vänta hemma och jag var borta i 5 timmar, har aldrig lämnat lilla raringen så länge förut men hela huset var i normalt tillstånd  !

Sen att Gaia var alldeles tokig av glädje när jag äntligen kom hem visade att det var i längsta laget med 5 timmar! Mina hundar har ju gräddfil för det mesta, de kanske är ensamma max 1-2 timmar någon enstaka gång eftersom jag jobbar natt och kära maken dagtid.

I Måndags lade jag ett ängspår med hundförledning åt Gaia och se då var alla hästar i stallet! Inga problem, nosade ju lite nyfiket och undersökte noggrannt där andra hunden hade laggt en pinkertonstråle men alla 5 småapporter, slutapport och avslutande leksak hade vi med oss. Spåret var ca. 500 meter långt och hade lite blandad terräng med korta inslag av berghäll och skog men större delen gick över ängsmark. Duktig liten tös!   

Mysan är bättre i hältan nu, det fungerar bra med lite vila och restriktioner av vild lek med 10-månaders vild Gaia! Lite lydnad och ett spår har det blivit för Mysan, det går inte att vila en Mysa hur som helst för då brinner det i lilla knoppen efter ett tag och vilda lekar tar fin form inne i huset, inte det bästa för ett ont ben precis!

Ösregnet i går var ingen höjdare, tränade och var ute flera timmer på förmiddagen men hade absolut ingen lust att bli lika dyngsur igen på kvällen! Därför blev det ingen måndagsträning som det brukar utan kvällen ägnades åt att lata sig! Nåja, hundpromenad blev det ju såklart!

Kom nu ihåg.... stäng dörren!

Ha det gott!  

Snabbt töade snön bort och ingen är gladare än jag! Jag tar gärna lera och smuts inomhus bara jag slipper snön!

Nu kan man ju leva ett normalt brukshundliv igen utan risk att stå på ändan ( dvs om man ser upp för hala blöta rötter och berghällar med glidmossa!)

Nu ser det ut så här igen hemma hos mig:

  Härligt!

Nu har jag kunnat lägga flera spår vilket hundarna verkligen njuter av även om unghunden just nu har lite svårt att hålla fokus på ett enda spår!   

Idag var vi och tittade på omgivningarna runt spåret med jämna mellanrum men så småningom trillade vi rätt med lite hjälp av husse som hade varit spårläggare.

Mysan gick prickfritt sitt spår vilket inte är ovanligt men som ung var hon (och jag ) ibland ute på långa turne´er innan vi nådde slutapporten. Det bara tillhör ålder och utveckling att det ska vara lite tok , virr och snurr. Känner igen det från alla mina vovar och alla har faktiskt blivit väldigt duktiga med tiden.

I onsdags hade Gaia och jag kursavslutning på allmänlydnadskursen. Kursledarna hade ordnat en underhållande och varierande dag med olika saker att prova på. Bland annat hade vi spår och uppletande samt några av de nya finesserna SBK ordnar, vågar inte skriva vad för då blir B. från playan såååååååå irriterad  !

Jag har även hunnit med att jobba, städa (borde göras oftare) och ha kära syster här på middag vilket alltid är trevligt!

Lydnadsträningen är det ju så gott som dagligen och ofta flera pass på samma dag. Gaia har lite makaronstuk nu under fria följet, måste ha lite ögon på oss när vi tränar så jag inte belönar det stuket, ser ju inte så snyggt ut precis!

Mysan blev halt igen i dag efter träningen, det kommer fram när hon legat still  i samband med lite tuffare träning i skog. Hon har lätt att bli halt så fort det blir kallt eller fuktigt ute, inte bra alls. Veterinären trodde att det var muskulärt när jag tog upp det med henne men jag oroar mig lite att det ska vara ryggen som inte håller riktigt, USCH!

Ser nu fram emot morgondagens spårövningar, ska lägga ett trixit ängspår till Gaia för att se hur hon löser det! Mysan får vila igen! Stackar´n!

Ha det gott!  

Jaha, så är ovädret här, inte ovanligt att det kommer när jag jobbar!

Jag tror kollegan med mig drabbas av yrväder oftare än andra, särskilt med förra vintern i färskt minne. Turligt nog har vi kunnat ta oss fram till alla patienter i snöstorm och oplogat men nu hoppas jag på en mindre snörik vinter.

Hundarna har inget särskilt emot vädret, ystra som kalvar var de på skogspromenaden idag, jag stog ut en timme, sedan var jag dyngsur.

Gaia tycker det är på tok och har gjort vissa uppdrag i hemmet som att tugga på diverse saker och härja vilt med Mysan som är lagom road.

Men jag erbjuder ingen mer långpromenad idag, det blir lilla rastrundan som tar 15-20 minuter resten av dagen. Får se vad kära maken tycker om en kvällspromenad när jag åkt till jobbet, hundarna kanske kan övertala honom  .

I går var det lydnadsträning både på förmiddagen och kvällen. På kvällen har ju vår klubb fri träning för alla som vill och jag kan väl uttrycka mig som så att det var en tapper skara där! Kan det bero på vädret tror ni?  

Jag tog lite bilder i dag på hundarna med snön yrande runt, håll till godo och ta det lugnt ute i naturen, det är halt!